Ängshumla
Bombus pratorum
Fältkännetecken Hona, hane liten till medelstor, arbetare kan vara mycket små. Päls lång och rufsig (särskilt hanen). Lätt att artbestämma på kombinationen av svart kropp med gul krage och orangebrun rumpa. Enda förväxlingsrisken är stenhumlans hane som dock i allmänhet har smalare gul krage som inte når ned till bröstet, kortare päls och en rödaktig rumpa. Ängshumlans hane uppvisar dock stor variation i utseende (kragens bredd, gul behåring på T1, T2). I södra Sverige kan honor ha antydan till gul T2.
Levnadssätt Bo ofta i gamla skogsmusbon i stubbar och liknande. Samhällena har snabb utveckling och de första hanarna kan uppträda i månadsskiftet maj/juni i södra Sverige. Vissa somrar kan en partiell andra generation förekomma. Boparasiteras av ängssnylthumla.
Habitat Främst i skogsmiljöer som glesa skogar, ängslyckor, bryn, vägkanter men förekommer även i ängs- och betesmarker, myr- och hedmarker samt i trädgårdar. På försommaren är ängshumla en viktig pollinerare av lingon och blåbär i skogsmark samt på hallon, krusbär och vinbär i trädgårdar. Ganska korttungad art som dock nyttjar många olika näringsväxter.
Utbredning & Status Mycket vanlig i hela Sverige förutom på Gotland där den endast är tillfällig. Övrigt Tillsammans med åkerhumla och stenhumla en av Europas mest vittspridda och vanliga arter.
apr April | maj Maj | jun Juni | jul Juli | aug Augusti | sep September | |
---|---|---|---|---|---|---|
♀ | ||||||
♂ |