Sveriges humlor
Sveriges humlor

Hussnylthumla

Bombus norvegicus Sparre Schneider 1917

Fältkännetecken Hona, hane medelstor. Päls något rufsig. Hona lik den jämnstora jordsnylthumlan men skiljs på att rumpan är påtagligt krumböjd, och sista sterniten är längre än sista tergiten. Ängssnylthumlan har också krumböjd rumpa men är klart mindre än hussnylthumla och saknar svagt antydd köl mitt på sista tergiten. Hanen har rödaktig behåring på bakkroppens T6 samt i regel ofta blekgul hjässa och bred krage, inte mättat gul som ängssnylthumla. Skutellen, bakkroppens T1 och T3 är ofta vithårig, vilket gör att T2 formar ett smalt svart band på hussnylthumlans kropp. Ängssnylthumlan har som mest gula tofsar på sidorna av T1. Hussnylthumlehanens kropp ger ett silvergrått intryck till skillnad från de rent svarta partierna hos ängssnylthumla. Antennskaften har tät och lång behåring med matt yta hos hussnylthumla, medan de hos hanen av ängssnylthumla har gles behåring med glänsande yta.

Levnadssätt Parasiterar hushumlans bon. Honar vaknar i maj och söker då efter hushumlebon utmed husväggar och trädstammar (den enda gul-svart-vita humlan med detta beteende). Hanar påträffas från juli och framåt.

Habitat Liknande som sin värdart hushumla, det vill säga ofta nära bebyggelse, gårdsmiljöer och liknande. Relativt korttungad, honor besöker på våren bl.a. maskros, senare på sommaren ses hanar och honor på mjölkört, gullris, tistlar och vädd. I trädgårdar besöks gärna lavendel och hjärtstilla.

*Utbredning & Status Tämligen vanlig i Götaland och Svealand. I Norrland med starkt avtagande tätheter och främst utmed kusten och i inlandet.

Foto av hussnylthumla
Hussnylthumla, Varberg, Halland © David Andersson
apr April maj Maj jun Juni jul Juli aug Augusti sep September
Flygtider för Hussnylthumla

Rasterkarta från Artportalen

Rasterkarta över utbredningen av Hussnylthumla
Rasterkarta över utbredningen av Hussnylthumla, från Artportalen 2016

Externa länkar

Länkar till Artportalen

Mediafiler på webben

Läs mer